En gång i tiden var du min, men nu är du bara en dröm. Jag ser oss ibland i mitt sagoland där vi ses och umgås en stund. Men jag vaknar upp i min ensamhet i vårt såkallade rum vill bara somna om igen och vakna upp i min dröm.

Jag känner att jag får panik! Jag får nämligen inte tag i Maggi av någon underlig andedning. Och eftersom att Carro har flyttat och jag har aldrig varit här förut så hittar jag inte in till stan själv, jag vet att det är långt, men jag hittar då inte. Sen så kan man ju inte betala kontat i bussarna här längre heller, och även om jag har ett visa kort så kan man tydligen inte betala med just mitt kort! AHhhhhhhhh, jag få fan ångest nu. Jag kommer inte att hinna shoppa, klockan är halv ett och Maggi vägrar svara!!!


Snart börjar jag böla!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0