andningsproblem och förd till akuten

Nu ska jag berätta om går dagen så inte det blir en massa missförstånd om vad som hände!

Jag hade haft Svenska och sen så skulle jag och emma springa till matsalen, när jag väl stod utanför så började jag bara kallsvättas så jag var tvungen att sätta mig ner en stund. Sen gick jag upp till kön igen och bad att nån skulle ta med sig mat åt mig så jag gick för att hämta ett glas med mjölk då det liksom svartnade för ögonen, som ett flimmer.
Jag tog med mig mjölken och satte mig vid ett bord, men när maten kom till mig så kunde jag ju som inte äta och tillslut var jag tvungen att lämna matsalen för att jag började bli äcklad av matlukten.
Jag kom tillbaka till klassrummet och satte mig på en stol, men jag mådde så illa att jag var tvungen att lägga mig i soffan. Där mådde jag verkligen uselt och behövde typ andas med öppen mun kändes det som, Matilda och Emma hämtade skolsyster och jag fick följa med henne till vilorummet. Väl där så gick hon iväg för att hon hade någon annan elev som hon skulle ha något samtal med.
Så efter ett tag fick jag som panik när jag inte kunde hämta andan och när hon kom tillbaka ringde hon mamma och sen ambulansen för att hämta mig. Jacki, Emma och Matilda kom till mig och satt där sen så kom ambulanspersonalen och killen var fan ett stolpskott och jag blev bara arg och skrek åt honom. Tjejen däremot var jätte snäll och hon fick mig att lugna ner mig och ta djupare andetag.
Dom styrde in mig i amubulansen och Matilda fick åka med, sen på sjukan så gjorde dom lite undersökningar och liknande. Kom även en hur snygg som helst ambulanskille in men han hade tyvärr gått fel.. han kunde ju dock ha fått komma in om han ville för min del ;) Emma och Jacki kom även upp till sjukan och sen fick jag följa med Jacki hem så jag fick i mig någon mat och grejer.

Tack, Matilda, Jacki och Emma; ni är riktiga vänner ni!

Men kan ju säga att det inte var på samma sätt som förra gången jag fick åka ambulans, för då var det mycket värre än den här gången. menmen.. sånt är väl livet antar jag


Kommentarer
Postat av: Anonym

låter som panikångest..

2009-01-20 @ 20:54:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0