Den här bilden har en väldigt rolig historia bakom sig, tycker jag själv, eftersom att den är slutet på en av de bättre kvällarna jag haft. Andra dagen i turkey i slutet av Maj. Vi hade haft förfest på Mattis och Emmsans balkong tillsammans med Fanny, Sarah och Maja som kom över. Sen drog vi ut och tappade bort varandra i vanlig ordning, jag var i varje fall på vår vanliga förfest bar och hade det trevligt när min kamera dog så tyvärr finns inga bilder på när vi dansar i spöregnet och har så jääääävla roligt. På den här bilden är klockan halv sju på morgonen, vi hade vandrat dyngsura av regnet, kastat strumporna -"ha råååå"- och letat överallt efter någonstans att äta fyllekäk. Men det var dött och allt var stängt, så kom vi till ett ställe som öppnade upp bara för oss och våran schebab. Jag plockade upp kameran startade den och hann knäppa en bild innan den dog igen. Fan vilken kväll, glömmer aldrig!

Mitt hår genomgick en hel del förändringar under några år, när jag var liten var jag riktigt naturligt blond men med åren så blev jag en ljus, guldig råtta vilket jag inte alls trives med. Därför vet jag inte när jag hade min naturliga hårfärg sist. Jag minns att jag färgade håret rött när jag gick i tvåan kanske och färgade det sen ljusbrunt i 10års åldern, sen blev det blont. Jag brukade slinga mitt hår hemma och trivdes bra med det men sen kom jag på att köpa en blondering och blondera håret hemma vilket slutade med att jag blev orange vilket inte alls var specielllt vackert. Så efter ett tag provade jag på att vara mörkhårig, vilket jag inte gillade då, färgen var rätt dassig. Efter det började jag gå regelbundet till en frisör i två år där jag klippte mig var tionde vecka och färg/klipp var tjugonde. Använde då en ljusare färg och var blond i flera år. När jag sen gick i ettan på gymnasiet tvingade några av mina klasskompisar mig att färga över det blonda som jag jobbat på så länge och tillsist gick jag med på det och till min förvåning trivdes jag bra. Färgen var lite röd/brun fin med ett helvette att få bort, avfärgade och blev än en gång orange. Klippte även av mig håret till en pagé som jag trivdes med, men ångrade när jag skulle spara ut det igen. Sen har jag provat på ljus brunt, mörkt med ljusa slingor i, guldigt, näst intill svart, mörkt med lila inslag osv. Nu har jag hittat det jag vill ha(har dock alldeles för ljus och för mycket utväxt nu) jag har en väldigt mörk, kall färg i håret samt hårförlängning. Hårförlängningen är det bästa jag gjort för mig själv, även om det sliter otroligt mycket på mitt hår, jag har väldigt tunt hår och har aldrig riktigt tyckte om det. Men nu älskar jag det, även om det är mycket jobb med håret och jag skulle snart ha tagit ut det för att sätta in nya slingor. Men en sak vet jag nu, aldrig mera blont!

När jag var liten ville jag ha ett smeknamn, men fick aldrig något, båda mina syskon tilltalades nämligen med sina smeknamn vilket kanske berodde på att de hade lite längre namn än vad jag har. De flesta kallar mig Malin men jag har fått några smeknamn genom åren som en eller några enstaka personer kallat mig t.ex. Malle, Mulle, Mutte, Nisse, Muppa, Maal, Mallsan, Mallis osv. Jag hade det fina namnet Mallan_cool på Lunarstorm förr och det namnet har följt med mig i några år nu, men i övrig kan mina närmaste vänner kalla mig Mallan, annars bara Malin.

Malin, Mallan, Mallan_cool som lyckligast

Tittade precis ut genom fönstret också då jag hörde att det spöregnade ute, den lilla snö vi hade är borta och det är fyra plus grader ute. Jag tror aldrig jag varit med om något liknande, vad jag kan minnas, plus grader, regn och snölöst i västerbottens inland den sista november. Men jag trivs, till skillnad från många andra norrlänningar. Ifall detta är vad klimatförändringen åstakommer så gillar jag den. Vi hade en riktigt varm och skön sommar och nu en sen vinter, då kanske den inte känns så lång i varje fall. Dock så vill jag ju ha snö i december, eller åtminstone på julafton, men 2dm och 5-6 minus grader räcker.